Mandal, Norge…

Norge tar emot oss med disväder och svag vind. Lägger till med styrbordssidan mot, för oss, en bekant brygga. Till och med ”paddan” kopplade automatiskt upp sig mot hamnens wi-fi… Bra minne i ”plattan” och ett försök till att skriva dessa rader, men det slutar vid biblioteket, trots vår ”pool position” i gästhamnen… Men även i biblioteket strular det…

Efter 23h och 135 nm känns det skönt med fika i en stilla salong. Men hur kom vi hit? -” Vi seglade ju hit”, svarar Kibben på Rorsmans retoriska fråga, och tittar oroligt på sin medresenär. Hon undrar nog hur hårt sömnbristen tagit på hennes partner… Ni läsare förstår säkert vad som menas… Så här var det:

Den kraftiga vinden vid Härmanö hade avtagit och ersatts av en varmare och måttligare sydvästlig bris. Efter att ha tittat på vädret för de kommande dagarna, förstod vi att det är idag överfarten ska påbörjas. Eftersom det troligtvis blir en nattsegling, har vi inte bråttom att komma iväg. Dusch och frukost i soligt väder påminner om att det kanske blir sommar så småningom… Härliga sommarkänsla!

En engelskflaggad segelbåt utnyttjade enbart förseglet.

Den gamla dyningen gjorde seglingen jobbig under de första 6 timmarna. Så småningom tog vågorna som vinden byggt upp, över. Vi fick en fin slör/halvvind på 8-10 m/s vilket gav oss bra fart. Dessutom kom vi så småningom in i norska Kustströmmen som går nära Norges kust åt syd och väst och som följer landets västra kust norrut.

Vid tvåtiden på natten då Kibben stod till rors mötte vi en åskfront med blixt och dunder. Blixtarna lyste upp omgivningen med skarpt vitt sken och bländade oss där vi stirrade ut i mörkret med vidöppna pupiller. Blixtar, dunder och kraftig vindökning höll oss ”vakna” en stund… Mycket obehagligt!

8 nm ut från svenska kusten såg vi en sula med sin gulaktiga hals sitta i vattnet framför oss. Vi passerade den på 20 meters avstånd utan att den flög iväg.

En stund senare såg vi stormfåglar. De cirkulerade runt oss ett flertal gånger. Med korta, stela vingrörelser svävar de runt i vågdalarna.

Disigt och regnigt i slutet av seglatsen. Här passerar vi en av många små fiskebåtar.

Ryvingens fyr rundas och nu är det endast 5 nm kvar i nordlig riktning innan vi slipper dyningen. Sista fyra timmarna kunde vi inte föra segel på grund av vågor kontra vind… Skönt att sitta ”inne” med värmaren igång och sköta styrningen med autopiloten…

Bekant plats för oss. En stund i lugn och ro med fika vid 10-tiden. ”Helmosiga” och med gung i benen gick vi till den lilla fiskaffären och köpte några lyxiga fiskekakor och fisksoppa. Vi vet att de gör goda rätter och denna gång var inget undantag.

Mandal har fina gamla hus

Idag gör vi ungefär samma saker här, som vi gjort tidigare. Köper fisksoppa mm, går till biblioteket, handlar mat, tar ut Norsk valuta och tar en fyrakilometerspromenad till toppen av utsiktsplatsen, Uranienborg 62.35 m.ö.h…

Middag på sallad och jordgubbar med mjölk till efterrätt. Vi upplever inte att priserna på de livsmedel vi väljer, är höga. Trots valutans faktor 1.15…

Kvällspromenaden får bli till stranden kallad, Norges Riviera. Då vi kom in i morse såg vi att det pågick stor rensning där.

Ett möte: På eftermiddagen lade sig en Holländsk båt med ett äldre par i hamnen. Vi pratade lite om väder och vindar, som man brukar göra. Därefter förtäljde vi, lite stolta, att vi precis hade klarat en översegling från Sverige. Därav den lite trötta och sega engelskan, vi presterade för konversationen.

-”Och var kommer ni närmast från?”, var den något ”pliktskyldiga” fråga man bör ställa efter att ha berättat om sin egen resa. Tänkte att de kanske låg någonstans i närheten, eftersom de kom in tidigt i gästhamnen. -”Vi lämnade Holland i fredags” sade de. Oj då, sade vi inte, utan konstaterade att de seglat direkt hit under tre dygn… Oj då, tänkte vi…

Hälsningar från Norges sydligaste stad…