Sommarvädret håller i sig, även idag. Spegelblankt hav i flödande solsken. Kör en tvätt till och tar en morgonpromenad under tiden. Hamnen sover. Endast några festivalarrangörer är igång på morgonen. Men först en solnedgångsbild från igår.

Frukost i stillhet. Allt är tyst och stilla. Men, vad nu? Hör du vad det är? Jovisst. Ett jämnt snarkande hörs från grannbåten. Taktfast som en metronom. Inte ett endaste andningsuppehåll. Vi fnissar som småbarn, där vi sitter vid frukostbordet i sittbrunnen och lyssnar på den jämna rytmen från en man i djup sömn… Fast egentligen lyssnar vi ju inte. Vi äter frukost…
Därefter går Rorsman till frissan på piren. Kibbens ”Klipp och fix” fixar frisyren medan man står lutad mot en sten och ser ut över havet… Väntar en stund till innan tvätten som hänger i linor över båten, är torr.


Ut på havet. Förbi ”Den Norske Hest” (Alden) igen. Lugn segling i lätt vind. Lägger oss på svaj i en trång vik på Stensöy. Luften dallrar av värme. Det är 30 grader i skuggan. Så skönt, eller är det kanske för varmt… Fy, nu slant pennan… Vi kollar att de röda maneterna inte är alltför nära och doppar oss många gånger i det nu 17-gradiga vattnet…
Ingen vind. Bara sol och värme. Men helt plötsligt kom ”solgangsvinden” vid 19-tiden. Panta Rhei jazzade stort i vindbyarna (8 m/s) och närmade sig klipporna på båda sidor om viken.
Ankaret höll bra, trots att ankarkättingen endast var två gånger djupet. Som närmast var vi 4 meter från klipporna och då vinden åter lugnade ned sig, gjorde vi likaledes…
Hälsningar från de norska tropikerna…